Sushi i Japan

Sushi i Japan

Om bloggen

Sushi i Japan är en blogg om mina tankar och funderingar kring den japanska matkulturen och dess anhängare världen över. Här kommer ni att under mina tio dagar i Tokyo kunna läsa om mat, kärlek, gatumode och livslust i världens mest kaotiska stad. Äventyret påbörjas den 20 april tvåtusensju.

Tänk på att alla åsikter på denna sida är mina och ingen annans. Har ni funderingar eller frågor går det bra att maila mig!

Alla bilder på bloggen är tagna med min mobilkamera Nokia N80 med futtiga 3.2 milj pixlar.

Daikanyama

Att besöka!Posted by David Tuesday, May 01 2007 13:37:53

På min sista dag kom min japanske vän Emi förbi hotellet med sin vän Yuka som hade rest runt i Sverige och kunde enstaka ord svenska. Emi var försenad med 45 minuter och skämdes väldigt mycket (det märktes genom att hon inte ens pratade eller tittade mig i ögonen under hissfärden ner). Men två kramar senare så var allt bra och vi var glada på väg till Ebisu för att äta lunch på ett japansk kafé. Här åt vi en specialare som Emi beställde in. Så gott! Man fick in flera smårätter men huvudrätten var fisk på ris i ett skål som man skulle hälla grönt te över?! Konstigt som tusan tyckte jag men efter ett tag hade vattnet försvunnit och rätten smakade så underbart gott. Här satt vi tre timmar och pratde om deras gemensamma resa till Sverige nästa år. Deras dröm är att åka till Dalarna, Lappland och så klart Stockholm. Mycket kultur och historia. Gissa vem som ska vara guide?

Efter maten åkte vi till Daikanyama som snabbt blev mitt favoritområde i Tokyo. Här finns trendiga småbutiker i hemliga gränder och oftast är det billigt. I ena hörnet hittade jag Vivienne Westwood och i andra hörnet Love Girls Market. Underbart. Jag shoppade loss! Tror jag var inne i alla butiker. Här är mina all time five favourites från området:

1. Ivy House

2. Cayhane

3. Limi fue

4. Chano-ma

5. Onitsuka Tiger

På kvällen träffade vi äntligen Emis vänner Masakazu och Kimura som läste fotografi på en konstskola. När det visade sig att vi hade mycket gemensamt var vi bara tvungna att gå förbi en fotoutställning. I hemlighet tänkte jag att japanska konstnärer är duktig så in i helvete. Men det var inget jag sa högt. Skyller på språket...

Men så fortsatte det. Vi gick sakta längst upplysta körsbärsdoftande smågator. Lyckliga. Utan språksvårigheter. Skrattandes. Dagen slutades med glass och chai-te på ett av myskaféerna längs stråket. Det var min bästa dag på väldigt länge. Tack vänner! Eller som man säger på japanska:

Todomachi! Arigato gozaimashita. Mata, ome ni kakarreru ka. If my japanese is bad. Thank you friends! I had the greatest time. See you again soon :-)

  • Comments(3)//japan.sushism.com/#post20